Brasved på pall

Elda med ved

(Uppgifterna hämtade från en informationsskrift från Konsumentverket)

Ljudet från sprakande ved är hemtrevligt. Det är dock en konst att elda rätt med minsta möjliga utsläpp och att se till att veden är lagom stor och torr. Fördelen är att det är ett inhemskt bränsle som inte ökar utsläppen av koldioxid.

Egen ved kräver mycket jobb

Det krävs mycket jobb med att hugga, kapa, klyva och trava ved. Du behöver utrustning som motorsåg, vedkap och yxa, samt utrymme både i och utanför huset för att lagra veden.

Lagra veden väl

Den kapade och kluvna veden bör torka under tak minst ett år innan den används. Kluven ved torkar fortare. Lagra helst inte veden direkt på marken. Växande träd har en fukthalt på cirka 60 procent. Ved som torkat utomhus har 30 procent. Om veden torkat inomhus är fukthalten endast 15 procent.

Olika träslag

Tyngre ved som björk, bok och ek ger mer värme än till exempel gran. Elda aldrig med målat eller impregnerat virke. Du får heller inte bränna hushållssopor.

En konst att elda rätt

Det är en konst att elda rätt i sin vedpanna, kakelugn eller kamin. Det är inte så enkelt att du bara kan peta in en pinne i brasan.

Med förhoppningen att få veden att brinna länge begår många felet att lägga in stora vedträn och stänga spjället. Detta leder bara till giftiga rökgaser, sot och tjära. En del går ut genom skorstenen och förorenar luften, en del fastnar i rökkanalen och ökar risken för brand. För att elda rätt måste storleken på vedträna anpassas efter eldstaden. Det måste också finnas tillräckligt med luft så att förbränningen sker vid hög temperatur och med lite rök. Det är bättre att elda fortlöpande än att tända en brasa då och då.

Undvik pyreldning

En vedpannas effekt är svår att reglera. Pannan ger värme tills veden brunnit ut. Pannans effekt får aldrig regleras med dragregulatorn. Resultatet blir bara en så kallad pyreldning med kraftig rök som innehåller tjära. Pyreldningen uppstår då eldstaden inte får tillräckligt med förbränningsluft. Dragregulatorn är en säkerhetsutrustning, som ska avbryta eldningen innan pannan börjar koka.

Aska ska förvaras rätt

Sot och aska ska förvaras i plåtkärl med tättslutande lock. Glöd kan finnas kvar i flera dagar, så var noga med att askan är ordentligt släckt innan du sprider den i trädgården. Askan innehåller näringsämnen och fungerar som gödning. För mycket aska är dock inte bra. Kommer veden från ett försurat område kan den innehålla tungmetaller. Kontakta din kommun om du har problem med överbliven aska.

Krav på skorsten

Kontrollera att rökkanalerna har tillräcklig yta och ger bra drag för den panna du tänkt välja. Skorstenen ska vara tät så att inte giftiga gaser tränger in i huset. Den ska också vara isolerad så att det inte börjar brinna i intilliggande byggnadsdelar. Temperaturen på ytan måste vara lägre än 100 grader och temperaturen intill brännbara byggnadsdelar får inte överstiga 80 grader.

Anmälan till byggnadsnämnden

Ska du bygga en ny skorsten måste du göra en bygganmälan till kommunens byggnadsnämnd minst tre veckor innan arbetet påbörjas. Om du idag eldar med olja måste sotaren godkänna skorstenen eftersom vedeldning ger varmare rökgaser än olja. För att sänka temperaturen installeras en så kallad motdragslucka. Genom den tas sval luft från pannrummet in och blandas med rökgaserna.

Vedens energiinnehåll

Uppgifter om värmevärden är svåra att jämföra. Dels skiljer värmevärdet kraftigt mellan olika delar av trädet, dels blir eldningsresultatet olika beroende på fukthalten. Värmevärdet i tall, gran och björk är nästan likadant när det gäller veden. Däremot blir värmevärdet i björknäver betydligt högre. De tunga trädslagen som bok, ek och björk har höga värmevärden och är därför populära bland vedeldare.

Generellt innehåller ett tungt vedträ mer energi än ett lätt, förutsatt att tyngden inte beror på vatten. Om du eldar med fuktig ved går det åt så mycket energi att torka veden att du får en dålig förbränning och därmed dålig värme.

I tabellen nedan visas värmevärde i kWh/m³f för kluven ved med 20% fukthalt, enligt en studie av Jan-Erik Liss vid Högskolan Dalarna.

Björkved

Trädslag	Värmevärde
Ek	3 600
Rönn	3 100
Alm	3 050
Lönn	3 010
Ek	2 980
Björk	2 820
Alm	2 380
Tall^*	2 360
Gran^*	2 320
Asp	2 190
Al	2 060

^*Värdet varierar beroende på om veden är kådrik, har hög eller låg densitet. För alla trädslag gäller även att värdet sjunker om träet är murket.

Olika mått för ved

(Ur Skogsvårdsstyrelsens Vedskola)

Mätning av vedhögar har gett många anledningar till förvirring. Det kan vara svårt att mäta på ett korrekt sätt. Om båda parter talar om samma måttenhet så blir det lättare att komma överens.

En vedtrave kan till exempel mätas i längd, bredd och höjd. Sedan multiplicerar man samman dessa tre siffror. Det mått man får då kallas travat mått. Detta är inget exakt mått, utan beror mycket på hur tätt man travat veden.

Ett annat sätt att mäta är stjälpt mått, vilket anger hur mycket lös ved som ryms i en hög eller transportkärl.

Olika måttenheter

m³sk Skogskubikmeter = Hela stamvolymen med bark ovan stubbskäret. Måttet används för stående skog, t ex rotposter och i skogsbruksplanen.
m³f pb och m³f ub Den verkliga fasta volymen med eller utan bark. Ligger virket i trave är luften i traven borträknad genom en bedömd fastmasseprocent. Massaved och kubb mäts vanligen i m³f pb.
m³to Kubikmeter fast mått toppmätt under bark, erhålles genom mätning av stockens längd och dess diameter under bark i toppändan. Måttet används vanligen vid sågtimmermätning.
m³s Kubikmeter stjälpt mått. Volymen av ved, flis och spån i transportkärl eller hög.
m³t Kubikmeter travat mått. Volymen av ved i en vedtrave (längd * bredd * höjd).

Nyheter

Vi har även huggekubb! 100:-

Beställning

Telefon:
0730-22 22 28 Kväll & Helg
Mail:
info@vedviken.se

Hitta hit

Vedviken HB
Brännerigatan 6
263 37 HÖGANÄS
» Karta

Mer information

Mer om ved och vedeldning